Idag fick dottern (den äldsta) följa med upp till Leo och Wilma

för jag hade lovat henne at hon skulle få rida en runda.

Och jag mitt **** glömde mobilen i stallet så inga kort, fy fy fy på mig.

Dottern va lycklig och vi lämnade två rena hästar innan vi körde hem igen.

Ja jag vet vi har nära men bilen ja vad ska jag skylla på ???

De går fortare ??!!

Dottern va duktig och även lilla Wilma, red henne själv i både skritt och trav idag

så jag fick mig en liten joggingtur, jag med min otroligt dåliga kondis, eller kanske ska säga dåligt flås.

Leo rastade sig själv i hagen hörde vi när vi begav oss, men hon slutade gnägga när vi försvann

på vägen och hon inte längre såg oss, blev lika glad när vi kom igen och

galopperade så glatt mot oss och MATSPANNEN, hi hi hi.

Apropå Leo så är de snart dags för 17 dygnskollen, på ONSDAG

ska bli spännande, tur jag har mkt som händer de närmaste får då hinner jag inte

fundera och bli nervös :-/

Betar bra gör de börjar se ut som att där går två hästar, eller man ser de på stigarna de gjort i hagen,

men jag tror de gått runt i hela hagen nu faktiskt och kolla läget, de har ju korna som haggrannar

precis över gäret längs med ena sidan, men jag undrar om inte korna är mer rädda när Leo och

Wilma kommer galopperande än vad de två är för korna,

hade varit kul att se dem in action, hi hi hi.

Den där smakrika saltstenen varkade gå hem hos hästarna så den rek jag.

Leo är inte direkt superivrig att slänga i sig sitt kraftfoder och sina mineraler längre men

med en ettrig Wilma som gärna ahde slukat de i ett nafs så äter hon upp,

säkert bara för att Wilma INTE ska få de.

Söta är de iallafall och de ska bli roligt att de Klockan återförenas med Leo, för de

två gick kalas ihop, och jag hoppas Klockan kan komma överens med lilla Wilma, för

Wilma är som sagt en ettrig liten shettis, och alla som haft shettis ja vad säger man ???!!

Värmeböljan har kommit, helt underbart med värme,

solen skiner inte ett moln så långt ögat når och bara en lätt brist

som känns lite lagom svalkande, kan inte bli bättre.

Steelan och Lilleman (Masse) får nu gå i gräshage hela dagen lång, tar in dem en

stund vid lunchfodringen men annars går de ute, Steelan har slutat springa sig

helt genomsvett och tar nu de hela med ro, jag tror minsann de va hennes försenade vårkänslor

som spökade lite där i början.Så idag har de blivit släppta i den lite större gräshagen

med lite mer plats att röra sig på.

Masse han utforskar på egen hand med ett vakande öga från Steelan på

håll. han är helt klart inte en mammabebis längre, både blivit rundare och högre och har en

ganska kaxig attittyd, så man får säga till honom ganska ofta att hödedudu jag bestämmer och

stackars Steelan ja hon får oxå titt som tätt visa honom men han brukar bara ruska lite på huvudet

sen far han iväg igen, massa spring i de långa benen, härligt att beskåda.

Bilderna är från igår em.

Inte lätt med långa ben att nå gräset................ såååå sött