Ja här har vi den lilla tösen som är hemma igen   

Lovar bättre bilder på henne framöver, promise!

 Ja så var de två gossarna på grönbete, och inte såg jag mkt av dem sen

de släpptes, icke.

Två härliga fullblodsrumpor for iväg som två skott hi hi hi

Ja inte mkt till bilder men iallafall ngt   

 Lååååång dag som nu äntligen är över

tack gode gud för de för den har varit en blandning av

rolig, hemsk, väldigt förvirrande, smått kaotisk

och helt förskräckligt kaotisk och sen lite bättre igen.

Låter väl som en toppendag inte sant ???!!???

Jag var nog ett taga där och gjorde ett snabb besök i väggen idag men

som sagt snabbvisit, nu är de jäklar i den lugnare tag puuuhhhhh för en till dag som

denna pallar inte jag iallafall   

Tidig morgon för att hämta hem lilla Candy stumpan, och de var ju jättekul såklart

mindre roligt att hennes nerver inte pallade trycket inne på jägersro dock

men visst är jag glad att få hem min lilla flicka igen och kan rå om henne den fina.

Gick fint och snällt in i transporten men sen började hon bli orolig och hon höll på

de två timmarna de tog i släpen hem, för inte kunde jag ligga i 80 nä nä nä hela

transporten for som en ja jag vet inte vad över hela vägen och de va nästan så knytnävarna på mig

blev helt vita som jag fick hålla i ratten när hon höll på som värst.

Väl hemma så steg hon lugnt ur men där va inte en torr fläck på stackaren,

in i boxen fick vatten och hö, men hon lugnade inte ner sig, tänkte att vad tusan jag släpper

henne i hagen med alla hästar runtomkring sig sagt och gjort och de gick jättebra,

en sisådär i runda slängor en halvtimme sen började hon vandra, för att sedan öka till jogg och

till sist for hon runt som en vettvilding i hagen, och ni kan tro där fanns inte en enda häst som inte stod

helt still och bara kollade in henne, frågan är om de blev fascinerade eller paralyserade ???

In i boxen igen och sen höll hon igång den stackarens och fick ingen ro förrän ikväll

då jag helt utan adra ideer faktiskt bara tog in henne och band upp henne i

stallgången och bara borstade och pysslade med henne friserade henne och bara klappade.

Helt lugn blev hästen, gnäggade ngr gånger i sin box sen men åt sitt hö, drack vatten och

de la sig ett lugn över henne på en gång och de syntes väldigt tydligt.

Hon kommer behöva ngr dagar på sig att varva ner och anpassa sig till detta livet igen.

Full rulle så de skulle släppas två hästar på bete oxå idag och Snigeln som faktiskt

lite lastar sig själv med grimskaftet över halsen och traskar själv in bestämde sig idag för

att först idag, fastna i eltråden i hagen, och dra isönder den för att sedan inte alls vara

medgörlig till att gå in i släpen vilket resulterade i att jag har både skrapmärke på armbågen

och ett så förtjusande blått knä som inte känns så där jättebra just nu och dessutom lyckades den

ursäkta nu, "jäklen" dra iväg TVÅ gånger, grrrrrrr.

Tror ni de slutar där, nääää då har man en dålig dag så har man helt enkelt.

Lilla Eskimo han tvärvägrade gå, stod som fastfrusen, eller när han väl gick fram så

bestämde han sig för att hoppa PÅ mig men då fick jag minsann nog, jag är JAG och mig går

man INTE på eller hoppar på eller ngt annat hyss, och ja trägen vinner minsann ALLTID.

Jag som dessutom skulle vara på middag hemma vid 12.30 hade lastat hästarna 12.25 och

innan jag hade fått dem i sommarhagen och landat helt nersmutsad och med skrapmärke och dylikt

så var klockan 13.30, tur la familia är vana att tiden inte alltid passas och att pålls går före.

Firade då lilla mamma hemma och hade såklart för en gångs skull lagt mobilen i bilen oc

kommer ut och har 7 missade samtal, shit!!!! Jodå då håller lilla Candy stackaren på att krypa ur

sitt eget skinn i sin box så iväg i illfart och ska fixa vattnet till hästarna på betet

(Eskimo och Snigeln) och lägger min mobil så fint på vingen på min bil och säger till mig själv

"där kan jag nte glömma den" och vad tror ni jag kommer på efter 7 km, jodå visst

F*N mobilen, hmmm köra tillbaka som en blådåre, springa runt och leta efter mobilen

och klockan den springer iväg och närmar sig 16.30 och dottern ska ha ridlektion

kl 17.00 2 mil bort, jippi.

Sen skulle de mockas, fixas för morgondagen, lånat lilla Baldur och fixat till honom i boxen

bredvid lilla Candy så hon ska ha sällskap bredvid sig, och nu äntligen har jag landat i soffan.

Måtte dagen imorgon bli lugn, för jag är helt SLUT, men lycklig för

glada barn, inga skadade hästar och en fullt fungerande mobil   

GOTT FOLK HUR HAR ERAN MORS DAG VARIT ???!!???