Tänkte vara lite snäll mot Klockan igen och prova låta henne följa med på promenad

när dottern rider lilla Wilma. Sist gick de ju inget vidare men då hade jag iof bara henne

i grimma o grimskaft och hon var då supertaggad och GLAD!

Nu i lördags tog jag faktiskt de säkra före de osäkra och tränsade henne och äveno mjag eg inte gillar de

men jag satte ett kejegrimskaft på henne. Jag skulle ut helt själv med henne och dottern då på sin lilla

Wilda Wilma och med lite i bakhuvudet hur taggad Klockan blev sist så var de ganska självklart för mig.

Sagt o gjort, båda hästarna skötte sig faktiskt över förväntan till att börja med och jag han väl i stort sett

bara tänka tanken att fasen hon har nog landat lite i de här med att bara gå i hagen, MEN de skulle jag ju inte

ens tänkt tanken på............................ Visst är de väl alltid så att när man tänker på ngt så går de åt

fanders eller inte helt enligt planen.

Laddad, mkt laddad eller ja SUPERLADDad när vi kom in i skogen, jag kan säga att jag hade  rätt mkt sjå att hålla henne lugn och på jorden, hon gjorde inget elakt tro inte de hon tyckte bara de var så himla roligt och skoj att få komma ut o lufta sig ingen, hon frustade så förnöjttrippade och la in en och annan bock emellanåt och riktigt

showade upp sig där i skogen framför dottern på shettisen (som tur väl var LUGN) och jag är väldigt glad att jag tog tränset för även om hon inte var dum så blir hon ju så otroligt stark (men hon lyssnar ändå) men helt klart en extra hjälp för mig.

Dottern bak på shettisen som av förklarliga själv fick hålla sig en bit bak skötte sig båda så bra och jag är så stolt över dottern att hon nu vågar och verkligen tar tag och visar Wilma vem som styr och "bestämmer" både väg och fart, vilket Wilma kanske inte alltid lyssnat på, envis och ettrig shettis som hon är.

Allt frid och fröjd tills tja vad vet jag Wilma fick kanske en vindpust i baken för fart fick hon tog en fin galopp med dottern i nerförsbacken och förbi mig och Klockan som självklart även hon fick fart under hovarna, men se där är man glad att man har en tuff dotter, jag skrev till henne VISA ATT DU BESTÄMMER och dtta duktiga barn fick minsann om än med stor möda stopp på en ganska vilt galopperande litenbrunskäck men en flåsande Klockan i hasen.

Ibland önskar man att de fanns en dold kamera som kunna fånga ögonblick som dessa!!!!!!!!!

Lyckligt barn, lite lyckligare hästar och en enormt lycklig mamma som fick med sig en hel dottern och två hästar hem den lördagseftermiddagen, puh!

Gott folk, hur var er helg ???!!!