Jag börjar redan få lite "ångest" över att hästarna ska på bete

och då speciellt Candy för då MÅSTE jag vara utan ridningen.

Äh de är väl inget tänker alla NI där ute som kanske tycker de är skönt vara utan ridning

men en annan får faktiskt nästan lite panik över tanken att vara utan. (knäppt men ack så sant!)

TUR de är knappt två veckor dit så man kan förbereda sig ännu mer mentalt inför denna

period som kommer bli olidlig minst sagt!

Lilla Fuxafräs har fått trimma väldigt mkt de sista dagarna, tanken igår var att äntra skogen

men märkte då vi kom ut på grusvägen att hon kortade steget fram, möjligt hon är lite öm efter att hovis var

på besök så jag red tillbaka och valde ridhuset för att prova om hon var lik öm där, vilket hon inte var.

Så igår blev de ett pass i ridhuset och jag kan knappt minnas när jag satt o malde i ridhuset sist

MEN de var ett tag sedan men oj vad de behövdes.

Allt blir ju så mkt lättare när man har sargen som hjälp,

för hon blir ff lite sladdrig i rumpan i vänster varv.

Annars gjorde hon ett mkt bra pass där vi körde mkt tempoväxlingar, övergångar och så övar vi

på den där underbara HALTEN och stå still vilket är extremt svårt för henne.

Men övning ger färdighet sägs de!

Har ridit i en och samma sadel nu ngr dagar och den ligger faktiskt riktigt bra på henne

och hon känns väldigt bra under den, nu får vi se på tisdag hur de fungerar att hoppa i den

då kåporna tyvärr är en stl mindre än vad jag egentligen behövt.

Lilla fuxafräs är inte så lätt hitta sadel till, hon har ett mkt kort rygg, svängd och sen är hon överbyggd,

lite takformad och har breda bogblad, så behöver en sadel som har bra bogprihet.

Jag som ryttare har ju dessutom långa ben, behöver en smal midja (för annars får jag skitont i sittknölarna)

INTE många sadlar som passar kan jag säga,

ska dock dubbelkolla med ET så få hon säga vad hon anser oxå.

Candy har de sista 3 dagarna även fått en hagkompis, då Spindelben nu blivit insläppt i den lite

lite större hagen men han håller sig ändå rätt hyffsat på marken, märks han inte har ont

för de är väldigt mkt bus och test från rygg och mark för tillfället, men men de är bara ett stadie vi ska passera

utav en rad framöver så bara hålla ut och vara ännu mer envis   

Från ryggen har vi fått gå tillbaka till att hålla oss inhägnat på utebanan, då han numera anser att

de antingen är FULLT ÖS framåt eller att stå helt still. Han bockar inte längre men har en annan ganska

rolig teknik, kör ner huvudet tar sats med bakbenen och gör ngr grodliknande hopp rakt fram innan han sen slutar och stället sig helt lugnt, precis NÄ vaddå JAG gjort ngt ???

 Och detta gör han när han surar för att jag INTE låter honom springa på som han egentligen vill och nog anser att vi ska göra, varför ska man skritta när man är avlad för att de ska gå FORT   

Blivit lite bomträning för att få hans hjärnkontor jobba lite och sen jobbar vi mkt med att han ska acceptera handen

och faktiskt vilja ta stöd i bettet och söka kontakt med mina händer och att styrseln ska sitta för

ibland så bara busar han istället för att lyssna. Tur han är snäll för han gör aldrig ngt på ett dumt sätt

vilket är positivt och då får de gärna för mig bralla lite, alla hästar har den perioden ngn gång.

Funkar oftast att bara vara konsekvent och vänta ut dem.

Kommer bli bra för honom att komma ut på bete så han kan landa lite mer i skallen

inför hösten då han ska igång lite mer om allt ser bra på ultraljudet av senan.